Ludwig von Mises och den österrikiska skolan

Studerar man nationalekonomi i Sverige idag är den österrikiska skolan underrepresenterad, om ens nämnd över huvud taget. Istället är det keynesianismen som primärt lärs ut. Keynesianismens idé bygger på att staten ska ha möjlighet att mildra konjunktursvängar och påverka marknaden genom politiska ingrepp. Den österrikiska skolan säger i princip tvärtom: ett socialistiskt samhälle som försöker påverka och planera marknaden är dömd att misslyckas.

Ludwig von Mises

Ludwig von Mises grundade inte österrikiska skolan, men det är han som har blivit mest känd bland förespråkarna av idén och det är hans texter som oftast rekommenderas om man vill lära sig mer om teorierna bakom. Boken Human Action skrev han efter att ha flytt från nazisterna 1934, och verket anses vara hans viktigaste. Han flydde först till Schweiz och sedan USA. Han återvände inte till Europa under sin livstid. Bland de svenska översättningarna är boken Medelvägens motståndare från Timbro förlag den mest kompletta samlingen av von Mises texter. Han föddes 1881 och dog 1973.

Österrikiska skolan i ekonomi

Idén bygger på att företag på en fri marknad måste anpassa sig till folket för att överleva på marknaden, vilket betyder att makten indirekt ligger hos folket. Alla försök från regeringar att reglera och ingripa på marknaden är suboptimala eftersom de i bästa fall baseras på spekulation, i värsta fall korruption.

Förespråkare för den österrikiska skolan menar också att företag har större vilja och motivation att hålla kostnaderna nere, vara mer effektiva och konkurrera med andra schyssta metoder. De har bättre koll på vad kunderna vill ha genom marknadsundersökningar, omvärldsanalyser och resultatanalyser – något som statligt ägda företag inte har anledning att bry sig om på samma sätt. Värdet på saker är dessutom subjektivt enligt teoretikerna. Det förklarar varför t.ex. diamanter är dyrare än vatten i den så kallade marginalnytteteorin.

Teorin är som sagt inte särskilt stor eller populär, men har ändå inspirerat vissa politiska partier, exempelvis Libertarian Party i USA och Liberala Partiet (inte Liberalerna) i Sverige. Den fick sig framför allt en renässans när ekonomen Hayek vann Nobelpriset i ekonomi 1974. Andra viktiga namn är Jean-Baptiste Say, Israel Kirzner, Milton Friedman och Ayn Rand.

Kritik

Mycket av den kritik som traditionella ekonomer för fram, är att den österrikiska skolan förkastar många etablerade teorier som exempelvis ekonometri, matematiska kalkyler och makroekonomi i stort. Vissa kritiker menar att det mer är en ideologi, snarare än ekonomisk teori. Det är svårt att diskutera huruvida ett ekonomiskt problem ska lösas med bas i statistik, folkhälsa eller reglering när ena sidans (den österrikiska skolans) svar på allt är att låta marknaden sköta det. Problemet, eller fördelen, med den österrikiska skolan är med andra ord att den kritiserar allt det som modern ekonomisk teori bygger på.