Bruttonationalprodukten, BNP, delat med antal medborgare i ett land är vad som kallas BNP per capita. Det kännetecknar en nations tillverkning av varor och tjänster i hänseende till befolkningsutveckling. Vanligen mäter man en viss tidsperiod, till exempel ett år. Faktum är att Sverige har haft en bristfällig utveckling av BNP per capita efter att finanskrisen ägde rum 2008, men vad man kan se är att tillväxten återhämtat sig under 2015 och delvis under 2016. När tillverkningen i ett land ökar, det vill säga BNP, medför det också ekonomisk tillväxt för landet. BNP ökar också när befolkningskurvan tilltar och när arbetstillfällena blir fler. Det innebär att fler medborgare är inräknade i produktionen och i sin tur ska samsas om dess behållning. Just på grund av sådana omställningar i folkmängden dividerar man BNP med antalet medborgare. Då får man fram hur mycket varje medborgare i landet bidrar till produktionen på det stora hela.
Befolkningsutvecklingen påverkar BNP
I tider av sällsynt hög eller låg befolkningsökning är det extra intressant att se över och utvärdera BNP per capita. Faktum är att mellan åren 2005 och 2016 växte befolkningen i snitt 0,9 % varje år. Ser man till det förflutna är det en väldigt hög siffra. 1995 till 2005 visade befolkningsprognosen blott en ökning om 0,2 % per år. Därav finns det en risk att man får en förvriden bild av tillväxtprocessen om man enbart ser till BNP, det vill säga produktionen. bankernas konjunkturprognoser är väl avvägda för att sia om framtidsutsikterna för den ekonomiska tillväxten i Sverige. Samtidigt som BNP per capita påverkas av befolkningsutvecklingen påverkas den också av faktorer som åldersfördelning. När man ser till vilka som är med och bidrar till produktionen räknar man medborgare i arbetsför ålder. Om medborgare i arbetsför ålder ökar mer än resterande åldersspann får det ett positivt utslag på BNP per capita, eftersom att fler personer då bidrar till produktionen. Många personer menar att BNP inte är ett rättmätigt mått på tillväxt eftersom beräkningen inte tar med faktorer som välbefinnande och huruvida produktionen är lönsam i framtiden.
Olika sätt att mäta tillväxt med BNP
Utvecklingen visar att Sveriges produktion av varor och tjänster har ökat de senaste åren, men samtidigt visar utvecklingen att svenska företag får sämre betalt. BNP tar nämligen inte med export- och importpriser i beräkningen, vilket gör att man har utformat en beräkning som kallas real BNP, som tar hänsyn till dessa faktorer. Om priser för export och import av en vara är desamma, innebär det att man måste producera större mängd volym export för att kunna kompensera för importen. Vissa tycker att denna beräkning således kan ge en mer exakt bild av Sveriges tillväxt. BNP kan mätas på en mängd olika sätt, men de flesta beräkningar visar att vårt BNP har ökat i genomsnitt med 2 % per år sedan 1970. Lediga jobb inom ekonomi på nätet gör det smidigare att hitta ett arbete och på så sätt bidra till den ekonomiska tillväxten i Sverige. Det som räddar oss i lågkonjunktur, är kunskap om det ekonomiska livet.